Vad ska andra tycka?

För några dagar sedan såg jag lite på ett TV-program som visade hur det vilda livet flyttar tillbaka in i städerna. Hur björnar, leoparder, rävar, tvättbjörnar, kängurus ser möjligheter i den miljö människan skapat. Och det är ju inte svårt att förstå - människorna har ju tagit över det som varit "deras".  Så vart ska de ta vägen? Och dessutom fixar vi ju mat (sopor, planteringar, etc), vatten och varma

Fotograferad på en gräsmatta i centrala Stockholm.

ställen att bo på...  
Vissa vilda djur, som småfåglar, ekorrar, kaniner, råttor är redan våra grannar, och det är vi vana vid.  Här uppmärksammades djur som är lite större, farligare... Så klart att när de flyttar in uppstår problem.  

Mötet mellan människan och det vilda - det som inte är del av våra idéer - väcker en del intressanta funderingar över hur vår egen tillvaro bygger på inlärda idéer.

Vi lever i en tillvaro där väldigt mycket av det vi förhåller oss till, ser som "sanningar", bara är idéer som vi människor konstruerat. Idéer "fungerar" om alla förstår och accepterar samma uppsättning idéer. Det är något som inte "är" - utan det är något som vi upprätthåller genom att manifestera det hela tiden. Värderingar, myter, lagar, ritualer, tradition, moral... Vi lär oss. Vi präglas. Ta bara en så enkel sak som högertrafiken. Något vi bestämt och så lär vi in. Tränar tills det sitter i kroppen - utan att vi behöver tänka. Det sitter automatiskt - vi håller till höger.

Så här ÄR det

Över tiden eller om vi förflyttar oss geografiskt eller mellan olika sammanhang och grupper kan vi se att dessa idéer förändras, men vid varje givet tillfälle så "är det såhär".
Om man är i ett visst sammanhang under en längre period - så blir ofta idéen en del av mig själv. Eller jag blir en del av den.  Så här är det! Jag är sån! Det är onormalt! Och visst, om man inte vet att det kan vara på ett annat sätt, så är det en rimlig slutsats - även om den inte är sann.
Jag åkte till Thailand för några år sedan och hyrde en scooter. Där har de vänstertrafik - och det vet jag mycket väl... Men det var tur att jag hade en levande röst i örat då och då - som skrek Håll vänster!!! För det inlärda (håll till höger) smög sig in, hela tiden...

Vissa av idéerna upphöjs till lag, till exempel den om högertrafiken. Medans andra idéer styrs av något annat - mera diffust och svårhanterat.  I Thailand kunde jag t ex inte hitta något ställe att sola och bada naken, något som jag med enkelhet

hittar i Malmö. I Thailand är nakenbad förbjudet - även i lag - däremot mindre reglerat i Sverige. Här i Malmö har man avgränsat en liten plätt där den idéen att bada naken är ok. Men om jag förflyttar mig 50 meter på samma strand, så blir jag antagligen betraktad som konstig, fel och onormal - om jag fortfarande är naken. Men det är inte säkert att jag begått något brott. I det här fallet hänger det helt på hur omgivningen reagerar. Så samhället har gett våra rädslor och värderingar makten - vilket kan kallas för "den allmänna uppfattningen" - eller kanske ännu bättre beskrivas som; rädslan för vad andra ska tycka.

Lär mig i barndomen

Fundamentet för hur jag tar emot och tolkar det som sker mig och runt mig, skapas framförallt under min barndom. Det är då jag även får stora delar av det jag kallar för den inre regelboken. Den uppsättning idéer som jag fått med mig från mina föräldrar, min familj, sagor, upplevelser, media, etc... Den som jag bär med mig i livet och den jag använder för att avgöra hur det jag möter är. Bra/dåligt. Gott/ont. Rätt/fel. Fint/fult. Normalt/onormalt. Pålitligt/opålitligt.
Dels använder vi den för att "döma" det som händer runt mig i min omvärld. Och dels använder jag den för att döma mig själv och mina handlingar. Och här spelar rädslan för vad andra ska tycka en central roll. Men det är väldigt sällan jag verkligen vet, utan istället är det vad jag tror att andra ska tycka. Och då är det nog bäst att dessutom ha en marginal. Så vi förminskar oss, och så lite extra, för säkerhets skull...

Med utgångspunkt från den där inre regelboken skapar jag beteenden som väldigt ofta går ut på att jag ska göra på ett bestämt sätt i en viss situation. Och det "rätta" beteendet har i regel ett barns perspektiv - fast jag är vuxen. Det vill säga; vi är beroende av andra, vi är svaga, vi måste anpassa oss - annars finns risken att vi blir uteslutna ur den livsviktiga gemenskapen. Med andra ord - vad ska andra tycka? Och det gör vi, fast vi är vuxna, och kanske betraktar oss som självständiga och starka.
Om vi nu kommer tillbaka till nakenhet, där vi av olika anledningar lärt oss ha många regler, så är det väldigt sällan som någon knallar omkring naken på en vanlig badstrand. Inte ens den som är på väg till nakenbadet. De regler som finns inbyggda i oss - dvs vår inre regelbok - får oss att uppträda på ett visst sätt, även om det inte finns några lagar. Vissa har t ex svårt att gå nakna hemma ensamma inomhus.

Vi får mindre plats i livet

I vissa fall, kan de allra flesta av oss tycka att det vi lärt in är bra. Vi kan se praktiska fördelar. Som till exempel med att alla kör bil eller scooter på samma sida. Men sedan finns det annat - som exemplet med nakenbadet - där det inte finns någon praktiskt orsak. Där handlar det mer om en uppsättning värderingar kring nakenhet som styr oss genom rädsla och skam, och som förminskar våra möjligheter. Anta att jag inte har några badkläder med mig - då kan jag inte bada, även om jag är varm och svettig. För att alla andra på badstranden har valt att ha badkläder på sig och därför andra skulle kunna tycka något.
Det exemplet kan överföras på en mängd områden som inte styrs av lagar. Där vi istället styrs av både vår regelbok och vad vi tror att andra ska tycka. Framförallt i situationer där vi relaterar till andra på något sätt. I familjen, i kärleksrelationer, på jobbet, ute på stan, på dansstället... Vi reagerar utifrån ett barns perspektiv - och för säkerhets skull, med marginal - för man vet ju aldrig vad andra ska tycka.
Vi förminskar oss, håller tillbaka, är tysta och står ut. Somliga mer - andra mindre. Och vissa mår väldigt dåligt...

De vilda djuren

För att nu knyta säcken och komma tillbaka till de vilda djuren, så är ett av problemen med dom att de inte har fattat våra idéer. Inte ens några av våra heligaste idéer. De struntar till exempel i äganderätten och de går längre än att bada nakna - de har sex när det passar och det finns en möjlighet.  Oavsett vad andra som finns i närheten kan tänkas tycka.

Medans vi människor som lever i en kultur som t ex den svenska, eller den thailändska eller den amerikanska eller den syriska. De flesta av oss gör vårt bästa för att följa vår inre regelbok, outtalade regler och rädslan för vad andra ska tänka. Och så mår vi dåligt...

Primalkurs

Ta en titt på vad du har med i din ryggsäck och vad du kan göra för att bli mer fri. Jag har en halvdagskurs 22/2 där deltagarna får en introduktion till Primalterapi och få en förståelse för det som händer när man reagerar på olika saker - ofta helt utan en faktisk anledning.